Markasit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
Markasit kan bildas både som [[primärt mineral|primärt]] och [[sekundärt mineral]]. | Markasit kan bildas både som [[primärt mineral|primärt]] och [[sekundärt mineral]]. | ||
Som '''primärt mineral''' bildar markasit [[nodul]]er, [[konkretion]]er och [[kristall]]er i olika [[sedimentär bergart|sedimentära bergarter]]. Exempelvis i | Som '''primärt mineral''' bildar markasit [[nodul]]er, [[konkretion]]er och [[kristall]]er i olika [[sedimentär bergart|sedimentära bergarter]]. Exempelvis i Dover, Kent i Storbritannien där den bildar vassa, fristående kristaller, [[kristallgrupp]]er och noduler i [[kalk]]. Markasit kan även förekomma i [[hydroterm]]iska gångar. | ||
Som '''sekundärt mineral''' bildas markasit genom kemisk alternation av primära mineral som [[pyrrhotit]] eller [[kopparkis]]. Färgen på en färsk yta varierar från blekt gul till vit och har en metallisk lyster. Ytans färg ändras med tiden gul-brunt. | Som '''sekundärt mineral''' bildas markasit genom kemisk alternation av primära mineral som [[pyrrhotit]] eller [[kopparkis]]. Färgen på en färsk yta varierar från blekt gul till vit och har en metallisk lyster. Ytans färg ändras med tiden gul-brunt. | ||
| Rad 76: | Rad 76: | ||
[[Kategori:Sulfidmineral]] | [[Kategori:Sulfidmineral]] | ||
Nuvarande version från 2 mars 2013 kl. 18.48
| Markasit | |
 | |
| Kategori | Sulfidmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 02.EB.10a |
| Kemisk formel | FeS2 |
| Färg | Tennvit till svagt bronsgul |
| Förekomstsätt | Kristaller oftast platta på krökta ytor, stalaktitisk |
| Kristallsystem | Ortorombiskt |
| Brott | Oregelbundet, ojämnt |
| Hållbarhet | Spröd |
| Hårdhet (Mohs) | 6 – 6,5 |
| Glans | Metallisk |
| Transparens | Ogenomskinlig |
| Streckfärg | Mörkt grå till svart |
| Specifik vikt | 4,875 – 4,887 |
Markasit, vanligt förekommande, dekorativt mineral med den kemiska sammansättningen FeS2 (järndisulfid).
Markasit har samma kemiska sammansättning som pyrit och förväxlas ofta med denna mineral. Markasit är dock lättare och mer spröd än pyrit; dess instabila kristallstruktur gör att den lättare spricker och den kristalliseras dessutom annorlunda än pyrit vilket per definition gör den till en egen mineral. (Jämför diamant/grafit.)
Markasit kan bildas både som primärt och sekundärt mineral.
Som primärt mineral bildar markasit noduler, konkretioner och kristaller i olika sedimentära bergarter. Exempelvis i Dover, Kent i Storbritannien där den bildar vassa, fristående kristaller, kristallgrupper och noduler i kalk. Markasit kan även förekomma i hydrotermiska gångar.
Som sekundärt mineral bildas markasit genom kemisk alternation av primära mineral som pyrrhotit eller kopparkis. Färgen på en färsk yta varierar från blekt gul till vit och har en metallisk lyster. Ytans färg ändras med tiden gul-brunt.
Markasit kan långsamt sönderfalla till ett vitt pulver. Processen bakom detta sönderfall är dåligt undersökt och drabbar prover endast godtyckligt, somliga kristaller kan klara sig helt från sönderfall. Sönderfallet orsakas av att markasit reagerar med fukt varigenom en reaktion med svavel skapar svavelsyra som attackerar andra sulfidmineral i närheten. Vissa forskare har föreslagit att bakterier påskyndar denna process genom att "äta" mineralet.
Markasit kan bilda pseudomorfer av mineral som pyrit, gips och fluorit och associeras med mineral som pyrit, blyglans, zinkblände, fluorit och kalkspat.
 |
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Markasit
- Lista över mineral
- Pseudofossil
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia