Cesium: Skillnad mellan sidversioner
Utseende
m 1 version |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 72: | Rad 72: | ||
|förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] | |förekomst=[[syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] | ||
|halveringstid=13,6 dagar | |halveringstid=13,6 dagar | ||
|sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>-<sup>]] | |sönderfallstyp=[[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]] | ||
|sönderfallsenergi=0,8633 [[mega|M]][[elektronvolt|eV]] | |sönderfallsenergi=0,8633 [[mega|M]][[elektronvolt|eV]] | ||
|sönderfallsprodukt=<sup>136</sup>[[barium|Ba]]}} | |sönderfallsprodukt=<sup>136</sup>[[barium|Ba]]}} | ||
| Rad 91: | Rad 91: | ||
== Historia == | == Historia == | ||
Cesium upptäcktes 1860 av de båda | Cesium upptäcktes 1860 av de båda tyska kemisterna Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 100: | Rad 100: | ||
[[Kategori:Cesium| ]] | [[Kategori:Cesium| ]] | ||
[[Kategori:Grundämnen]] | [[Kategori:Grundämnen]] | ||
Nuvarande version från 26 februari 2013 kl. 18.17
| Cesium | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 1879 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 0,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | metalliskt ljusgul | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 132,90545 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 260 (298) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 225 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | inga data pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Xe ]6s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e– per skal | 2,8,18,18,8,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (O) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | Kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 301,59 K (28 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 944 K (678 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 70,94 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 67,74 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 2,092 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 2,5 kPa vid ___ K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | inga data m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,79 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 240 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 4,89·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 35,9 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 375,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 2234,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3400 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cesium är ett mycket reaktivt grundämne som tillhör gruppen alkalimetaller. Cesium är självantändligt i luft och reagerar mycket kraftigt med vatten. Den radioaktiva isotopen Cs-137 är en del av restprodukterna från kärnkraftverkens reaktorer. Den stabila isotopen Cs-133 är den vanligast naturliga förekommande.
Om cesium antänds i luft brinner den med en klar blå låga. Om cesium får kontakt med vatten sker emellertid en explosiv reaktion:
- 2Cs+2H2O →2CsOH+H2
varvid vätet reagerar med luftens syre och i sin tur blir till vatten i en kraftigt exoterm reaktion.
Historia
Cesium upptäcktes 1860 av de båda tyska kemisterna Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen.
Se även
| Periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| H | He | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Li | Be | B | C | N | O | F | Ne | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| K | Ca | Sc | Ti | V | Cr | Mn | Fe | Co | Ni | Cu | Zn | Ga | Ge | As | Se | Br | Kr | |||||||||||||||||||||||||
| Rb | Sr | Y | Zr | Nb | Mo | Tc | Ru | Rh | Pd | Ag | Cd | In | Sn | Sb | Te | I | Xe | |||||||||||||||||||||||||
| Cs | Ba | La | Ce | Pr | Nd | Pm | Sm | Eu | Gd | Tb | Dy | Ho | Er | Tm | Yb | Lu | Hf | Ta | W | Re | Os | Ir | Pt | Au | Hg | Tl | Pb | Bi | Po | At | Rn | |||||||||||
| Fr | Ra | Ac | Th | Pa | U | Np | Pu | Am | Cm | Bk | Cf | Es | Fm | Md | No | Lr | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Uut | Fl | Uup | Lv | Uus | Uuo | |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||