Hyperit: Skillnad mellan sidversioner
m 1 version |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Hyperit''' (eller egentligen ''hyperitdiabas'') är en vanligen massiv basisk eruptiv [[bergart]] strukturmässigt en mellanform mellan [[diabas]] och [[gabbro]]. Hyperit består av en snarlik sammansättning som dessa bergarter men med augiten helt eller delvis utbytt mot svartgrön-svartbrun hypersten.<ref>{{bokref |redaktör= | '''Hyperit''' (eller egentligen ''hyperitdiabas'') är en vanligen massiv basisk eruptiv [[bergart]] strukturmässigt en mellanform mellan [[diabas]] och [[gabbro]]. Hyperit består av en snarlik sammansättning som dessa bergarter men med augiten helt eller delvis utbytt mot svartgrön-svartbrun hypersten.<ref>{{bokref |redaktör=Gunnar Carlquist |år=1932 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 13 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=587}}</ref> Bergarten består därmed av [[hypersten]], [[järnoxid]]pigmenterad [[plagioklas]], [[fältspat]], [[olivin]] och [[augit]]. I mindre mängder kan ingå titanjärn och [[apatit]] samt ibland [[glimmer]], [[ortoklas]] och [[kvarts]]. Den är fin- till grovkornig, men alltid så att mineralkornen har samma storlek i samma stycke. Fältspat syns ofta som smala, glänsande skikt. | ||
==Förekomst== | ==Förekomst== | ||
Hyperit uppträder ofta tillsammans med gnejs, som t ex i en zon från nordvästra | Hyperit uppträder ofta tillsammans med gnejs, som t ex i en zon från nordvästra Värmland till Västergötland och västra Småland.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref> | ||
Fyndigheter av hyperitdiabas finns bland annat i | Fyndigheter av hyperitdiabas finns bland annat i Sverige i ett område omfattande nordöstra Skåne, västra Blekinge och södra Småland.<ref>[http://www.vags.org/aktivH04.shtml Västerås Amatörgeologiska Sällskap], läst 30 april 2010</ref> | ||
==Användning== | ==Användning== | ||
Hyperit är svart eller mörkbrun till färgen och används som | Hyperit är svart eller mörkbrun till färgen och används som ornament- och monumentalsten, exempelvis som gravsten, och för andra bildhuggningsändamål.<ref>[http://www.sgu.se/dokument/om_sgu_remisser-2009/46-2037-2007.pdf SGU, 2009-06-17: Detaljavgränsning av riksintresset Duvhult]</ref> Fyndigheter av hyperitdiabas som har en mycket svart färg är särskilt attraktiva att bryta för dessa ändamål. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
[[Kategori:Bergarter]] | [[Kategori:Bergarter]] | ||
[[Kategori:Mineral]] | [[Kategori:Mineral]] | ||
Nuvarande version från 27 februari 2013 kl. 18.33
Hyperit (eller egentligen hyperitdiabas) är en vanligen massiv basisk eruptiv bergart strukturmässigt en mellanform mellan diabas och gabbro. Hyperit består av en snarlik sammansättning som dessa bergarter men med augiten helt eller delvis utbytt mot svartgrön-svartbrun hypersten.[1] Bergarten består därmed av hypersten, järnoxidpigmenterad plagioklas, fältspat, olivin och augit. I mindre mängder kan ingå titanjärn och apatit samt ibland glimmer, ortoklas och kvarts. Den är fin- till grovkornig, men alltid så att mineralkornen har samma storlek i samma stycke. Fältspat syns ofta som smala, glänsande skikt.
Förekomst
Hyperit uppträder ofta tillsammans med gnejs, som t ex i en zon från nordvästra Värmland till Västergötland och västra Småland.[2] Fyndigheter av hyperitdiabas finns bland annat i Sverige i ett område omfattande nordöstra Skåne, västra Blekinge och södra Småland.[3]
Användning
Hyperit är svart eller mörkbrun till färgen och används som ornament- och monumentalsten, exempelvis som gravsten, och för andra bildhuggningsändamål.[4] Fyndigheter av hyperitdiabas som har en mycket svart färg är särskilt attraktiva att bryta för dessa ändamål.
Källor
- ↑ Gunnar Carlquist, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 587
- ↑ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ↑ Västerås Amatörgeologiska Sällskap, läst 30 april 2010
- ↑ SGU, 2009-06-17: Detaljavgränsning av riksintresset Duvhult
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Wikipedia
