Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 22.22

2013-03-02T22:22:16Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Fugacitet''' är ett mått på tendensen för en [[molekyl]] att fly ifrån det system den för ögonblicket befinner sig i. Begreppet, som kommer från [[latin]]ets ''fugere'' (att fly) myntades av den amerikanske kemisten [[Gilbert N. Lewis]] 1901. Fugaciteten kan ses som ett slags korrigerat [[tryck]], och används speciellt i samband med [[kemisk jämvikt|jämviktsberäkningar]].
+'''Fugacitet''' är ett mått på tendensen för en [[molekyl]] att fly ifrån det system den för ögonblicket befinner sig i. Begreppet, som kommer från latinets ''fugere'' (att fly) myntades av den amerikanske kemisten Gilbert N. Lewis 1901. Fugaciteten kan ses som ett slags korrigerat [[tryck]], och används speciellt i samband med [[kemisk jämvikt|jämviktsberäkningar]].
@@ Rad 40: / Rad 40: @@
 [[Kategori:Fysikalisk kemi]]
 [[Kategori:Gaser]]

Dan Olsson: 1 version

2013-02-24T09:42:25Z

1 version

Ny sida

'''Fugacitet''' är ett mått på tendensen för en [[molekyl]] att fly ifrån det system den för ögonblicket befinner sig i. Begreppet, som kommer från [[latin]]ets ''fugere'' (att fly) myntades av den amerikanske kemisten [[Gilbert N. Lewis]] 1901. Fugaciteten kan ses som ett slags korrigerat [[tryck]], och används speciellt i samband med [[kemisk jämvikt|jämviktsberäkningar]].

==Fugacitet för gaser==

Fugaciteten för en gas är nära relaterad till dess [[partialtryck]]:

:<math>f = \phi P\,</math>

där <math>f</math> är fugaciteten, <math>P</math> är [[partialtryck]]et för en viss gas i en gasblandning (vanligen i enheten [[bar (måttenhet)|bar]]), och <math>\phi</math> är en ''fugacitetskoefficient''. För en [[ideal gas]] är fugacitetskoefficienten = 1 vilket betyder att fugaciteten då är samma sak som partialtrycket. Detta är ofta en acceptabel förenkling för många system där det totala [[tryck]]et är ganska lågt, som till exempel i jordens [[atmosfär]], i de övre marklagren, i [[sjö]]ar och i ytligt [[hav]]svatten. Vid höga totala [[tryck]] och vid låga [[temperatur]]er måste dock <math>\phi</math> beräknas, och fugacitet i stället för [[partialtryck]] måste användas i [[jämviktskonstant]]en.

==Fugacitet för vätskor och för fasta faser==

Lewis definierade fugaciteter även för [[vätska|vätskor]] och [[fast fas|fasta faser]] eftersom dessa har ett visst [[ångtryck]] som speglar dessas strävan att fly ifrån vätskefas eller fast fas till gasfas. För vätskor gäller:

:<math>f_{L} = \gamma X P_{L}^*\,</math>

där <math>f_{L}</math> är fugaciteten för vätskan, <math>X</math> är [[molbråk]]et för vätskan (dvs den andel av en vätskeblandning som utgörs av en viss vätska), <math>P_{L}^*</math> är [[ångtryck]]et för vätskan i dess rena form, och <math>\gamma</math> är en ''aktivitetskoefficient'' (ej identisk med den [[aktivitetskoefficient]] som reglerar sambandet mellan [[koncentration]] och [[aktivitet (kemi)|aktivitet]]). Då <math>\gamma</math> = 1 har vi vad som betecknas som en [[ideal lösning]], och uttrycket blir likvärdigt med [[Raoults lag]]. För till exempel många [[kolväte]]n lösta i [[vatten]] är <math>\gamma</math> dock betydligt större än 1.

Vidare, om en [[gas]]fas befinner sig i [[jämvikt]] med [[vätska]]n och gasen är [[ideal gas|ideal]], dvs [[Henrys lag]] gäller, är fugaciteten <math>f_{L}</math> lika med [[partialtryck]]et för ämnet i [[gas]]fasen.

==Se även==

*[[Henrys lag]]
*[[Jämviktskonstant]]
*[[Kemisk jämvikt]]
*[[Partialtryck]]

==Litteratur==

*''Environmental organic chemistry''. 2003. R.P. Schwarzenbach, P.M. Gschwend & D.M. Imboden. Wiley.

[[Kategori:Fysikalisk kemi]]
[[Kategori:Gaser]]

[[ar:انفلاتية]]
[[ca:Fugacitat]]
[[cs:Fugacita]]
[[de:Fugazität]]
[[en:Fugacity]]
[[es:Fugacidad]]
[[fa:بی‌دوامی]]
[[ko:퓨가시티]]
[[it:Fugacità]]
[[nl:Fugaciteit]]
[[ja:フガシティー]]
[[pl:Lotność (gaz)]]
[[simple:Fugacity]]
[[sk:Fugacita]]
[[zh:逸度]]

Fugacitet - Versionshistorik

Dan Olsson den 2 mars 2013 kl. 22.22

Dan Olsson: 1 version